Kulturtisdag : Sandra Beijer Allt som blir kvar
I höstas var jag snabb med att beställa Sandra Beijers bok Allt som blir kvar. Totalt älskade hennes debutroman Det handlar om dig, sträckläste den. Det var en bok som kändes. Därför var mina förväntningar skyhöga på Allt som blir kvar. Men tyvärr blev jag lite besviken...
bilden är en gif
Missförstå mig inte!! Allt som blir kvar är en himla bra bok också! Hur skulle den inte kunna vara det? Sandra Beijers sätt att skriva är lika fantastiskt som hon själv. Hon vet hur en sätter ord på känslor. Hur en får det att kännas. Hur en formulerar den enklaste meningen till att låta poetisk och vacker.
Allt som blir kvar handlar om kärlek, och olycklig sådan.
Matilda har precis blivit dumpad av sin kille och sommaren spenderar hon med hennes vän och partner in crime Miron. Det är mycket det boken handlar om, hur Miron hjälper henne att komma över hennes ex. Hur hon försöker att fortsätta andas trots att det känner som hennes hjärta slitits ut ur kroppen.
Miron bygger upp som deras egna lilla värld som är det enda som existerar den sommaren. Han kommer med en del galna påhitt för att få henne på andra tankar, om så bara för en liten stund. Det tar inte många sidor in i boken innan en förstår att deras vänskapsrelation är ganska komplicerad och destruktiv.
Tror egentligen att det som gjorde att jag hade lite svårt för boken var främst romantiseringen kring droger. Jag är extremt emot droger (I have my reasons), nästan mer än mina förädlar känns det som ibland och har aldrig, vill aldrig och tänker aldrig testa droger. Därför hade jag väldigt svårt för hur droger vid flera tillfällen i boken romantiseras och normaliseras.
Men kort och gott. Boken är absolut bra och absolut läsvärd. Språket är lika vackert som alltid och boken känns väldigt mycket när en läser den. Så kanske passa på nu när det är bokrea att klicka hem boken?
Tre och ett halvt poäng ger jag Sandra Beijers andra roman.